Hem ~

Historia

Historia

Det som idag är Lärkesholm har i huvudsak sitt ursprung i vad man i gamla skrifter benämner Lärka gård och bosättningar har kunnat styrkas från vikingatiden ca 1000 e Kr. Ägare under medeltiden var ärkebiskopssätet i Lund . Reformationen genomfördes i Danmark 1536 och biskoparnas ämbetsgods drogs in till kronan – så ock Lärka. Danske kungen ville dock samla kronans domäner på Själland och vid ett så kallat mageskifte 1574 hamnade godset för första gången i det världsliga frälsets ägo. Detta ägarbyte blev en av förutsättningarna för det som skulle inträffa ungefär 100 år senare, då Arild Svave kunde ta Lärka gård som utgångspunkt för att bilda frälsesäteriet Lärkesholm. Detta skedde strax efter att Skåne blivit svenskt genom freden i Roskilde 1658. Arild Svave var född på Svabesholm i Svinaberga och ägde genom arv och giftermål flera andra gods däribland Näsbyholm vid Skurup. Lärkesholm blev också utsatt för reduktionen dvs att ägandet av en del av adelns gods drogs in till kronan. Svaves arvingar återfick dock godset och efter några led köptes godset 1730 av Berndt Wilhelm von Liewen.

svave svave-kistplat
Släkten Svaves vapen är en röd ros omgiven av tre gröna klöverblad i blått fält, och på hjälmen en krona med blå strutsfjädrar mellan en röd och en av silver (Achen 1973:176) Arild Svaves kistplåt, numera uppsatt i Örkelljunga kyrka.

 

Von Liewen var officer, bland annat överste för Kronobergs regemente och slutade som generallöjtnant. Under hans innehavstid iståndsattes godset delvis med hjälp av kommenderade knektar från regementet och när Carl von Linné under sin skånska resa 1749 besökte Lärkesholm blev han mäkta imponerad av von Liewens alla uppfinningar. I dagboken där Lärkesholm fått stort utrymme heter det: ”Denna herren hade mycken eld, var ostuderad, men stark inventor och eget original. Hos honom sågom vi flera nya inventa än vi sett hos någon annor.” Bland annat berättar han om von Liewens metod för utrotning av vargar och om karpodlingen.
Von Liewen dog 1771 och hans barn ärvde i olika delar Lärkesholm. Redan samma år såldes den första delen till Anders von Reiser och i omgångar de närmsta åren blev Anders von Reiser och hans hustru ägare till hela Lärkesholm.

vlieven-skold vonliewen
von Liewens vapen. Porträtt av Överste Berndt Wilhelm von Liewen i Kronobergs regementes mäss.

 

Anders von Reiser hade en lång karriär som officer i både svensk och dansk tjänst. Under sin tid i Danmark kom han att under dramatiska former träffa sin blivande hustru Agathe Rodsteen Uhrne, som satt som änka på godset Billeshave i Vejlby vid Middelfart på Fyn. Makarna drev till att börja med Billeshave och skaffade också ett sommarresidens Bonne Esperance i Gentofte på Själland. Så småningom sålde makarna Billeshave och med hjälp av den nu ansenliga förmögenheten lyckades Anders von Reiser förverkliga sin starka ambition att bli adlad i Sverige. En hjälp på vägen var Anders frikostiga lån till kung Adolf Fredrik, som hade dåliga affärer. Adelsmannaskapet var en av förutsättningarna för von Reisers köp av Lärkesholm. Von Reiser eftersträvade också en landshövdingetitel, vilken han så småningom lyckades utverka.
1779 avled hustru Agathe på Lärkesholm och hon gravsattes i Lärkesholmsgraven i Örkelljunga kyrka. Tre år senare, den 27 juli 1782 dog Anders von Reiser på Bonne Esperance i en ålder av 80 år. Eftersom han dog i Danmark hade han förordnat att han också skulle ha sitt sista viloställe där, i gravkoret i Vejlby kyrka, som han aldrig avhänt sig. Hustru Agathes stoft togs upp ur graven i Örkelljunga och forslades till Vejlby, där makarna nu vilar sida vid sida.Bouppteckningen efter Anders von Reiser var mycket omfattande, 6-700 handskrivna sidor, och av testamentet framgick att von Reiser kom att bli en stor donator. Utöver flera gåvor av filantropisk natur fanns i testamentet också grundförutsättningarna för det som skulle bli en stiftelse.Stiftelsen stadfästes först 1791 av Gustav III bland annat efter en lång tvist med den förmenta arvingen fröken Birgitta Rosenvinge. I stiftelsens reglemente hanterades alla de legat som fanns i von Reisers testamente och det rörde sig om pensioner åt fattiga, skolverksamhet på Lärkesholm, bibliotek, arbetshus, stipendier och brudgåvor. Förvisso har reglementet ändrats efter permutation ett antal gånger under stiftelsens livstid men alla grundförutsättningarna finns fortfarande med.

2748_01-F 2748_15-F
Skölden på Riddarhuset återger von Reisers adelsvapen ett lejon med en lans på en blå sköld insvept i ett arrangemang. Det hela krönes av ännu en bild av ett lejon med lans. Anders von Reiser.
Porträtt av okänd konstnär 1766 i Vejlby kyrka på Fyn.

Copyright © 2018 von Reiserska Stiftelsen och Lärkesholms gods. All rights reserved.